Slingerland

Buddy Rich, Gene Krupa och jazz, främst storband är vad jag tänker på när jag hör Slingerland. Ett ikoniskt märke som bara försvann. Vissa skyller på Gibson som köpte bolaget men sanningen är nog att tiden hann i kapp och Slingerland inte klev på tåget och sedan åkte det. Yamaha, Pearl, Tama växte sig starka och sen kom dW och custom blev custom på riktigt. Alla kunde beställa ett trumset precis så som just de ville att det skulle se ut det var inte bara för artister utan för alla, förvisso endast de som hade råd… Några märken lever kvar Gretsch är ett av de som överlevt och varit nere för räkning vid ett flertal tillfällen men alltid kommit tillbaka. Men i övrigt så finns det inte många kvar. De flesta har gått i konkurs eller blivit uppköpta.

Men nu har jag äntligen ett Slingerland med de klassiska storlekarna 12″, 13″, 16″ och 22″. Storlekar man tyckte bara vara fåniga men som man nu inte förstår varför de inte längre finns kvar. Ett gott hantverk gör att de går att stämma precis hur som helst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s