Vad är det med detta mytomspunna uttryck som gör alla så intresserad av Gretsch? Jag är en av dem och jag vet inte om det går att sätta fingret riktigt på vad det är men Gretsch låter Gretsch. Det kan vara stommarna, silver sealing och gjutna sargar men något är det. De senaste åren har Gretsch fått ett uppsving sedan de introducerade Brooklyn serien och nu senast Broadkaster serien.
Min första Gretsch virvel var denna 4157 från slutet av 50-talet, troligen 1959 som jag köpte av Sveriges Mr Gretsch Lennart Persson.
En trumma som har just allt av ovan nämnda. Ett problem med nästa alla dessa virvlar med Microsenstive mekaniken är att de går sönder. Det finns en liten pinne som nöts ut och därför är der inte ovanligt att det sitter gummisnoddar och annat för att hålla fast den samma. Men Gretsch har kommit med en ny version som finns att köpa som är kanon. En liten knapp förhindrar mekaniken från att släppa ner sejarmattan.
Ljudet är det för Gretsch typiska krispiga och snärtiga men attack och lagom mycket sejare. Denna modell har gjorts i alla tider och kommer alltifrån vara det man förknippar med Gretsch.
En darkhorse för Gretsch är deras 4166. En trumma som faktiskt aldrig var med i en katalog under perioden den tillverkades. Detta är dock inte helt ovanligt för Gretsch eftersom det är och alltid har varit ett customföretag. Något märkligt dock hur de lyckas sälja vissa produkter då ingen vet om att de finns?
Detta ex är en COB, dvs Chrome over brasa. Det som gör den unik är att den har 20 st stämmhus vilket gör den extremt tung! Men oxå en bidragande orsak till det feta och kraftiga ljudet. Självklart sitter det även gjutna sargar på den. Detta ex har Badge #2 och är därmed från perioden 1972-79. Punchy, fat, loud, aggressive läste jag i en recension och jag kan bara hålla med. Jag har precis bytt sejarmattan till en 42-strängars och jag gillar verkligen förändringen.
Brooklyn är serien som fick tillbaka Gretsch på kartan. Namnet kommer från att Gretsch ”föddes” i Brooklyn New York.
Denna 4164 är en COS, dvs chrome over steel. Om min 4166 är tung så är denna SUPER TUNG. 1 mm stål och har så mycket kraft i sig tack vare bla sina 302-sargar som är en modernvarant av gamla som fanns på 50-talet men är nu tjockare och rundare, de gamla åt trumstockar. Dock har jag som ni ser på bilden bytt till en träsarg vilket är så långt man kan komma från en gjutensarg, allt för att få ett mjukare ljud.
4157 och 4166 sitter det Aquarians Modern Vintage skinn monterade. Dessa skinn är en hjälpare i nöden för många vintage trummor då de inte alltid är vare sig runda och har samma tjocklek som moderna trummor. En anledning till att det finns många vintage trummor som man måste trycka på sin trumskinn är för att man hade olika tjocklek på stommarna. En för de som skulle lackas och en något tunnare på den som skulle kläs. Men i ivern att bygga trummor som tog man ibland fel stommar vilket gjorde att trummorna blev för tjocka.
It's the beat! 