Punk, måste varit Ebba Grön jag hörde när jag gick på högstadiet som fick mig nyfiken. Sen hittade man så klart Sex Pistols, The Clash och en mängd andra band. Men när Iggy dök upp då stannade världen. Mer punk än så blir det inte. Att gå sin egen väg och göra det man vill utan att bry sig i vad andra tycker och tänker det är punk för mig. Gör man då alltid det? Hand på hjärtat nja. Men gå min väg det gör jag iaf.
Nu är man sedan ett drygt år medlem i Cat and the Underdogs. En brokig skara av gamla och ny kamrater. Thomas har jag känt i över 30 år och spelet tillsammans med i en hel hög band. Åke lärde man sig att känna när man började hänga på Riff Raff i slutet av 80-talet. Jarle har funnits med i periferin sen tiden med Dublin Fair. Håkan var en helt ny bekantskap för mig.
Det är så jäkla kul att gå till replokalen och träffa gänget och nöta på så väl nya som gamla låtar. Just att vara med i ett band och skapa tillsammans eller snacka är vad som gör livet helt.
Den 29 oktober står vi på The Bull Bara scen och lirat låtar från vår nya platta. Kommer bli högt och stökigt och en massa människor!
It's the beat! 